Hurrjam, vi vann!

För första gången i vår blogghistoria har det otroliga hänt! Vi har vunnit! Och det bästa är att vinsten kommer att vara läääänge   Först i ett år, då vi aktivt använder den. Och sedan hur länge vi vill – mjau livet ut om vi vill. Och det vill vi!

Jamarns vilken snygg kalenderflicka!

Men tassa till saken nu, säger ni. VAD har ni vunnit! Svaret är: En Wikki-kalender! En fin almanacka där vi varje månad kan beundra bilder av våra kära vänner Wikki och Nova. Vilka tjusiga kalenderflickor! *blink*

Generös som jag är, delar jag gärna vinsten med matte. Men jag måste ändå få påjama att det var helt och hållet min förtjänst att vi till slut stod som segrare. Alla tävlingsdeltagare skulle nämligen skriva en motivering där de berättade varför just man själv var mest värd att vinna kalendern. Min motivering löd så här:

Det skulle förgylla mina ensamma dagar om jag hade dig att vila ögonen på…

Visst är det en fin motivering, men aldrig hade jag vågat hoppas att den skulle vinna! Tack Wikki, nu känns det inte längre så ensamt när matte är på jobbet

Blir ni sugna på att tävla när ni ser min fina vinst? Då kan jag tipsa om att Wikkis tävling Tasseriet 6 pågår för fullt! Tassa in och ta chansen att vinna massor av fina prylar!

Matte och jag önskar er alla en underbar helg

Ny vän: Leo – från hemlös och sjuk till lycklig huskatt

När matte hittade honom var han sjuk och hade mask i magen. Men nu är Leo en frisk och busig kattyngling som mår jamarbra!
Tänk, om det kunde sluta lika lyckligt för alla hemlösa katter som för Leo…

Leo som liten, nu har han växt upp till en stilig ung man

Här är Leos brev till Frasse:

Hej Frasse!
Jag är en busig kille som älskar min matte. Min matte Nathalie hittade mig ute i somras, jag hade ögoninfektion, en bakterie i kroppen och mask i magen. Men nu är jag frisk och mår jättebra.
Hälsningar Leo

Välkommen som Frasses vän Leo!

 
Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Vår kompis Pelle är sjuk – håll alla tassar och tummar

Vår kompis Pelle har lagts in på sjukhus. Situationen är allvarlig, Pelle får varken behålla mat eller vatten och är 15 år gammal. Dessutom har han ett hjärtfel, skriver Pelles sekreterare/ matte till oss i ett mail.

Matte ber oss hålla alla tassar, tummar och tår vi kan, något vi självklart gör!

Så här berättar matte på Pelles blogg Pelle pressar:

Pelle kräktes mycket inatt, brunaktigt slem. Först bara skum och lite, men ofta. Sen kom det en stor pöl, vi pratar om en halv deciliter vilket är mycket för en katt. Drack lite vatten och kräktes snart igen.
Han har definitivt blivit tunnare under de senaste dagarna. Nu var det uppenbart att något inte var rätt, så vi ringde vetten i morse.
Röntgen visade något som blockerar tunntarmen, troligen något som han ätit som har fastnat.
Pelle är inlagd nu och ska opereras för att se vad det är som blockerar tarmen.
Han får vätska intravenöst först. Han försvarade sig tappert mot nålen i tassen. Var annars en artig herre och uppförde sig väl, som alltid.

Nu vankar Pelles människor av och an. Oroar sig. Håller sig sysselsatta för att skjuta undan tankarna på det de inte vill tänka på…

Kämpa på Pelle, du klarar det!

Zack blev bra tv – skillnad på hund och katt i media

Såg ett tv-inslag om försvunna hunden Zack och tänker: Om det varit en katt det gällde, hade intresset från tv varit lika stort då?

En fin collie som dock inte är Zack.

Tvååriga collien Zack försvann från sitt hem, en gård i Ballingslöv i Skåne, för några veckor sedan. Plötsligt bara stack han i väg och sedan dess har ingen sett honom. Matte Hillevi och husse Ingemar är överväldigade över alla erbjudanden om hjälp som fullkomligt rasat in – en stor grupp människor är engagerade i sökandet kring Ballingslöv och på Facebook har evenemanget Hjälp oss hitta Zack nästan 500 anmälda deltagare.

Se inslaget från Sydnytt här

Det är fantastiskt att så många blir berörda av Zacks försvinnande, att så många förstår hur svårt det är att förlora sitt husdjur. Jag får tårar i ögonen när jag ser inslaget och känner såklart stort deltagande med Zacks människor.

Men så i slutet av inslaget, tassar det in en annan pälsklädd figur i bild. En stilig grå katt. Kattens entré nämns dock inte med ett ord. Vi får inte veta vad den heter, inte om den hör till huset, eller om den är till tröst för matte i saknaden efter Zack.

Mitt i rörelsen dyker tanken upp: Om det hade varit katten som försvann, hade grannarna ställt upp lika mangrant i sökandet då? Hade tv kommit och intervjuat?

Troligen inte. En försvunnen katt är på något sätt inte lika betydelsefull, inte lika tv-mässig som en hund.

Självklart håller vi alla tassar och tummar för att Zack ska få återförenas med sina människor. Men vi håller dem lika hårt för alla försvunna katter.

Ny vän: Skrållan – alltid till tass i farans stund

Hon finns alltid till tass i farans stund. Håller sina människor i kort koppel, hur skulle de annars klara sig i trafiken?
Så glada Skrållans tvåbeningar kan vara! En ansvarsfull familjemedlem som alltid är beredd att räcka en hjälpande tass, bättre kan man inte ha det

Här är Skrållans brev till Frasse:

Hej Frasse!
Jag är en pigg liten kattfröken på snart två år – på bilden är jag betydligt yngre - som alltid är pigg på något nytt. Tycker om att leka och busa! Går gärna på promenad med min matte Tea och mina andra människor. Då har jag sele och löpkoppel på så att de inte kommer bort – det händer ju så mycket hemskt i trafiken har jag hört dem säga…
Jag är kelig och tillgiven, vill vara där mina människor är.
Jag älskar kartonger, papperspåsar och silkespapper – har en egen myslåda fylld med härligt prazzlande silkespapper!
Hoppas nu att du vill prata med mig. Tycker det är roligt med nya vänner! Må så gott!
Tassar från Skrållan.”

Några av Skrållans fina halsband.

Välkommen som Frasses vän Skrållan, klart vi vill jama med dig!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Är tjejer smartare eller är det bara Klara?

Är tjejer smartare? Mer försigkomna? När jag såg Klara lika snabbt som skickligt fästa de små klistermärkena på exakt rätt plats i Askungeboken var det inte utan att tanken snuddade vid mig.

Jag minns inte att Kalle klarade det när han bara var fyra… Nej, fy skäms, vilket förräderi! Men jag sa det ändå.
- Antingen är Klara en blivande Einstein eller så börjar jag bli senil, sa jag medan vi högg in på särbons fantastiska frutti di mare. För jag kan inte minnas att Kalle kunde hantera klistermärken när han var fyra. Eller pratade så mycket. Och fattade allt man sa.
- Kanske inte, men vem gjorde det? sa Kim. Inte jag i alla fall. Och jag är tjej.

I lojalitetens namn enades vi om att utvecklingen går olika fort för olika personer och att alla i vår familj givetvis i sinom tid uppnått en osedvanligt hög intelligensnivå

Fast när det gäller hantverk och klistrande hann jag nog aldrig i kapp. Minns ännu med fasa den jätteblomma i silkespapper som min välmenande småskolelärarinna tvingade oss att tillverka. Jag grät när jag kom hem med min slokande skapelse. Klistret hade fläckat ner alla de fina oranga och röda blombladen när jag med fumliga fingrar kämpade för att få dem på plats. Resultatet var inte vackert.

Smartast eller ej – Klara och jag fick oss en mysig stund när vi läste gamla kära Askungen i ännu en version, och klistrade in de små söta bilderna av kungar, prinsar och prinsessor på deras rätta platser

Tänk INNANFÖR boxen!

Gör som jag så slipper ni onödig stress och oro! Jag ska lära er ett helt nytt sätt att tänka. Fast egentligen är det urgammalt

Tänk INNANFÖR boxen, tänk INTE i nya spinnande banor!

Men alla tjatar ju om hur bra och nyttigt det är att tänka UTANFÖR boxen, säger ni. Mjauvisst, det är ingen ände på de hurtiga uppmaningar som ni stackars tvåbeningar ständigt utsätts för. Och vad blir följden?

Jo, i stället för att lugnt lunka på i de banor som känns naturliga och trivsamma tvingas ni hela tiden ändra era vanor för att få ett mer spinnande liv. Och för att bli kreativa och intressanta personer.

- Ska jag byta ut min rostade frukostmacka mot den där supernyttiga yoghurten som man garanterat går ner i vikt av?
- Ska jag sluta äta fett? BARA äta fett?
- Måste skaffa mig en spinnande hobby – kanske Afrikansk sagoteater (jo, det finns!), Aktiekunskap för kvinnor (jo, det finns också!). Eller Astronomi -- Universum från grunden. Matte blev dödstrött bara av att kolla kurslistan, och då lade hon ändå av efter ”A”..

Jag jamar: Tänk precis tvärtom i stället! Tänk INNANFÖR boxen! Följ era naturliga instinkter. Kort jamat: Gör som vi katter!

- Sov när ni är trötta. Lyssna på er kropp. Ni kanske inte kan sova 18 timmar om dygnet som jag. Men håll er inte vakna för att hinna göra något intressant eller för att ”spara” sovandet. Vila så ofta ni kan!
- Ät det ni gillar, även om det är samma som i går – och i förrgår…
- Ät när ni är hungriga – hungern är den bästa kryddan!
- Strunta i er vikt. Vi katter känner oss alltid snygga – vad vi än väger.
- Bry er inte om vad andra tycker, så länge ni är snälla och schyssta. Vi katter tycker alltid att vi duger.
- Sluta vara så jamarns duktiga. Jag gillar mig själv, och då gillar jag också mina medkatter och medmänniskor!

Tänk innanför boxen – följ din inre röst så blir du både gladare och friskare!

Till sist ett par exempel på hur man kan tänka BÅDE utanför och innanför boxen

Först, genialiska Simon´s cat:

Och så Maru, som gillar små kattonger:

Matte och jag önskar er alla en underbar helg

Ny vän: Brasse sörjde sin syster – då kom Cicci in i hans liv

När hans syster Bianca gick bort fick Brasse det mycket svårt. Tomheten var outhärdlig. Men så flyttade Cicci in - och då kom glädjen tillbaka!

Brasse som liten kattunge.

Frasses nye vän Brasse är elva år och en blandning mellan helig birma och norsk skogskatt. Matte heter Marja.

Här är Brasses brev till Frasse – nu blev det rim och allt

Hej Frasse!
Jag är bara så helig  Tycker inte om vintern. Kallt och kyligt, brrr! Så jag hänger efter matte och sover mycket just nu.
Jag är en stor, stilig herre med ett stort och varmt hjärta! När min ”syster” Bianca gick bort för drygt ett år sedan klarade jag inte detta. Jag var alldeles förstörd. Så då skaffade matte en ny syrra från ett katthem. Hon är så fin och lekfull och heter Cicci.
Hälsningar Brasse

Brasse med sin syster Cicci.

Välkommen som Frasses vän, Brasse!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Problem med kommentarerna? Kolla här!

Vi har haft stora problem att umgås med våra vänner den senaste tiden. Det går nämligen inte att kommentera på många av våra kompisars bloggar.

Självklart vill vi hitta en lösning på detta och därför innehåller dagens inlägg en länk till bloggen Min plats i solen (en blogg som är lite annorlunda än våra kattfokuserade bloggar men verkar väldigt fin och trevlig ändå )
Där finns nämligen en manual för hur man gör för att komma till rätta med problemet. Vi tackar bloggaren Lotta för denna utmärkta och instruktiva manual!

Hoppas att ni som har Blogger/blogspot-bloggar vill ta er tid att kolla på detta. För vi tycker att det är jättetråkigt att inte kunna:

- Säga krya på er till Jippi, Mynta och Goe.
- Uttrycka vår sympati för Dui och Decos kloklippningstrauma.
- Jubla åt Findus, Isaks och Rasmus härliga bild på ostpanerad torskfilé.
- Berätta hur spinnande vi tycker det är att läsa om hur nya bloggkatten Blitz kom till Södertälje katthem.
- Snacka idrottsgala med Fru Eriksson.
- Jama om mattes rymning med Skyggisfamiljen.
- Säga krya på dig till Klosterkatternas matte.
- Diskutera Maurice och Kajsas roliga lista.

Så därför gör vi det här i stället!

I inlägget vi länkar till skriver Lotta att det funkar att kommentera om man har delningsknappar till Facebook etc under sina inlägg. Har man inte det blir det en vit sida eller så hänger sig bloggen. Eller så kommer kommentarerna fram men det finns ingen ny ruta att skriva sin egen kommentar i. Suck…

Vi har kollat och detta verkar stämma. För hos till exempel Kjelle Bus, Hjulia, Smulan och Amanda och Katten Gustav finns det delningsknappar och där kan vi också kommentera.

I Lottas inlägg står det hur man gör för att skaffa delningsknappar. Hoppas att detta kan vara till hjälp för alla er som undrat varför vi inte kommenterar!

Vi lägger ut länken på Frasses facebooksida också.

Hör gärna av er och säg vad ni tycker! Vi har Word Press OCH delningsknappar (se nedan) så det funkar förhoppningsvis att kommentera hos oss

Orup och prins Carl Philip på besök i sjöboden

Först kom prins Carl Philip. Sedan var det den folkkäre artisten Orups tur att besöka Gåsholmen, välkänd samlingspunkt i Hunnebostrand och nu alltså även ett mingelställe för kändisar.

Visserligen är våra kräftfiskarkompisar Roy och Britt alltid lika roliga och intressanta att prata med, men aldrig hade vi kunnat ana att vi skulle få höra så spännande historier när vi hälsade på i deras sjöbod under våra dagar i Hunnebo förra veckan.
- Jodå, Orup var här i somras. Fast jag kände ju inte igen honom. Tur Anna var på hugget, sa Britt.

Roys och Britts dotter Anna såg genast att det var Orup som med sin familj satt och väntade på att få åka ut på en av de rundturer i skärgården som Roy ibland erbjuder till sommargästerna.
- Vi sa inget och de verkade uppskatta att få vara här lite inkognito…

Prins Carl Philip fick en lika diskret behandling. Så fort familjen Karlsson insåg att det var en kunglig person som satt och beundrade utsikten på deras brygga la de locket på.
- Inte ett ljud kom över våra läppar, sa Britt till den andlöst lyssnande publiken i sjöboden – det vill säga jag och särbon
Båda celebriteterna verkade uppskatta båtturen i västkustskärgården – fattas bara, det är ju så sanslöst vackert där – så de kanske återkommer i år. Jag lovar att hålla utkik

Så fick vi nyheter om Frasses vän Lure, Roys och Britts stiliga kattherre, som nu är inne på sitt sjuttonde år.

- Han fick en elfilt i julklapp. Nu ligger han och gottar sig på den dygnet runt. Börjar med läge ett, det svalaste och arbetar sig successivt upp till maxläget, berättar Roy.

Den gode Lure, han vet hur slapparslipstenen ska dras

Självklart träffade vi grannen Findus, som är hela 18 år och trivs bäst i hemmets vrå även om han inte helt har lagt ner patrullerandet. Lite koll vill han allt ha på sitt revir! Även han har fått ett nytt favoritställe att slappa på – hans sambo Eva-Britt bygger varje dag en grotta av kuddar på sängen för att han ska få känna sig riktigt varm och ombonad.

Så var vi på Nordens ark, dock inte för att vandra runt, utan för att hämta saker som lämnats kvar sedan särbon hade sin senaste hummersafari – en av middagarna avåts nämligen där. I sällskap med tigrar, det ni! 
Själv stötte jag på en varg

Vi besökte Vann spa, vi var i Kungshamn och shoppade mat (särbon) och reakläder (jag).

Och så åt vi gott förstås! Höjdpunkten var två fina humrar som vi fick med oss från Roy och Britt. Den ena åt vi ”naturell”, den andra använde vi i den makalöst goda hummersoppa som särbon gjorde på skalen. Himmelskt!

Nästa sida »