Annons
Annons

Ria saknar sin älskade katt Fia – nu tröstar Russe henne

Vår vän Ria har länge sörjt sin älskade katt Fia. Men nu har hon en ny liten familjemedlem som tröstar henne. En som skäller i stället för att jama. Fast än är han så liten att det nog mest blir små bjäbb 🙂 Läs mer om hunden Russe och Fia i Rias två brev nedan!

Annons

Grattis Ria, vi är så glada för din skull! Och den lille jack russel-valpen Russe är ju alldeles underbar ♥

Här är Rias brev om den dramatiska resan när hon hämtade Russe:

Hej Frasse och Gunilla!
Den 24 juni hämtade jag och min dotter Russe. Det blev en dramatisk resa. Efter 50 km pajade min dotters bil. Den bara stannade på Motorvägen. Jenny fick först panik, men sen ringde hon sin försäkringsfirma. Efter 45 minuter kom bärgningsbilen. Vi tog taxi tillbaka till Helsingfors (som försäkringen betalar). Vi tog min bil, och for iväg på nytt på den 240 km långa resan.

Hämtade Russe. Hade varit orolig över bilresan med honom, men han somnade genast. Sov tills vi tog glasspaus.

Jag satte honom ner på marken, och han kissade genast 🙂 När vi fortsatte resan, somnade han på nytt.

Russe har anpassat sig förvånansvärt bra. En riktig kisscirkus är det ju. Jag måst ta ut honom var tredje timme (på natten 5-6 timmars paus). För det mesta har jag honom lös (till och med på trottoarer). Han följer mig som en liten skugga. Han älskar att bekanta sig mig med människor, men kommer, när jag kallar.

Vi sover på golvet på en madrass. Russe i fotändan. Men olika tider på natten tycks han få lessamt efter mig. Rusar till huvudändan, och tuggar kärvänligt på min näsa, mitt öra och mitt hår.

Oj-joj. Jag kunde skriva en långnovell om Russe, så mycket har hänt redan på några dagar 🙂

Tassiga babyledighetshälsningar!
Ria

Och här är Rias andra brev, där hon berättar om saknaden efter Fia, skrivet en tid före Russes ankomst:

Hej Frasse och Gunilla!
Trots, att jag är entusiastisk över att Russe ska komma, saknar jag Fia oerhört emellanåt. Den 6 maj har det gått ett år sen hon dog. Jag pratar fortfarande (högt) med henne ibland. Och det känns som om hennes ande ännu skulle vara här. Jag tror att djur har en själ. Och att också de når oss bortom döden.

Fia är också ofta hos mig i Stugan.

Det var alltid otroligt att se hur Fia på några sekunder förvandlades till ”vild landetkisse” när jag släppte ut henne, när båten kommit in till stranden. Hon for som en jehu hit och dit. Men hon kom snart upp till Stugan, för att kolla läget. Sen var det i flera timmar ett evinnerligt rantande In-i-Stugan-Ut-igen-In-i-Stugan. Sen var hon oftast borta hela natten. Hade köksfönstret öppet. Någon gång i gryningen kom hon in igen. Och så sov hon hela dagen.

Med nostalgiska hälsningar ♥
Ria

Tack för dina underbara brev och bilder Ria 🙂 Det känns så gott att du äntligen har Russe hos dig, vi vet hur du har längtat! ♥

LÄS OCKSÅ

(44)
(0)

6 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar