Annons
Annons

Katterna känner våra stress-vibrationer, skriver Felix

Katterna känner när vi människor är stressade. De är mer känsliga för vibrationer än människor,  skriver bloggaren Felix Myrin och hans matte Anna i ett brev till oss.

 

 

Felix Myrin - norsk skogskatt

Nyligen miste de Felix tvillingsyster Cinta. Matte lider av dyslexi och har svårt med orden. Men trots att de har det så tufft vill de ändå ge oss sin syn på Frasses spökande nerverHotell Mormor. Så starka ni är, Felix och Anna!
Vi publicerar deras brev som ett inlägg för att alla ska kunna ta del av deras tankar:

Hej!
De senaste veckorna har jag insett att det är så mycket som påverkar våra små godingar. Vi  miste Felix tvillingsyster Cinta och det är fruktansvärt jobbigt. Men att det kunde förändra Felix så mycket som det gjorde, trodde jag inte. Nu tror jag att jag förstår bättre hur en katt upplever oro och stress. Katter är lyhörda för  ljudvågor. De både hör och känner hur vi mår.

Under Cintas sjukdomstid var Felix helt ur balans, ville varken äta eller leka. Han var ledsen, dels för Cinta och dels för att jag var så orolig. Efter Cintas död byttes min oro i sorg. Och Felix accepterar sorgen bättre än oron. Nu äter han igen, leker och ser gladare ut.

Katten Frasse vid sina matskålar

För Frasse är miljöombytet säkert en stor orsak till att han blir svajig. Detta plus att mathållningen förändras och att han har obehagliga vettis-minnen förknippade med Hotell Mormor blir nog för mycket, även om han är jättefäst vid mormor. Vi människor är inte så olika  – jag kan själv bli orolig till och med när jag är hos min mor. Men kanske  min fibromyalgi gör mig extra känslig.

Jag tror på din idé om att ge mormor ”instruktioner”. Alla djur vill ha struktur, en ledande hand. Det är så vi mattar och hussar förmedlar kärlek och trygghet.
Hoppas att du förstår hur jag menar, jag är dyslektiker så det kan bli lite rörigt. Tack gode gud att google kan hjälpa mig med formuleríngar och stavning!
Kramar från mig och NosPussar från Felix

Tack för ert fina, inkännande brev, Felix och Anna!  Och tack alla ni andra bloggkompisar som alltid står beredda att trösta och stötta era vänner.
Jag tror också på den ”ordlösa kommunikationen”,  på att katter ”känner sig fram” genom livet, och uppfattar saker som vårt eviga pratande  🙂  hindrar oss från att ta in.
Kramar och tassklappar från oss!

Till sist, två sömntutor som definitivt inte lider av nervösa besvär  🙂

httpv://www.youtube.com/watch?v=9xDqGoS76zg

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)

20 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar