Annons
Annons

Jag jamade ifrån till husse

Det är dags att jama ifrån på skarpen till husse. Sedan han flyttade träffar jag honom alldeles för sällan. Men matte förbjuder mig att klaga.

– Jag vill inte höra ett jam om detta, säger hon. Husse har sitt jobb. Och sin lägenhet. Han jobbar kvällar och nätter. Han har inte tid.
Sen blir hon sådär blank i ögonen och börjar prata om att åren går så fort. Och att husse ska ha ett eget liv och sånt där trams. Vadå eget liv? Vi katter varken jobbar eller flyttar. Varför måste hussar göra det då?

– Vi måste vara tappra, säger matte.

Jag ÄR tapper, man är väl katt för sin hatt! Och har hög svansföring! Men sist husse var här kunde jag inte låta bli att markera. När han som vanligt började busa med mig låtsades jag att jag blev lite rädd. Det tog skruv.

 

– Det märks att man inte träffat Frasse på ett tag, sa husse. Han är inte van vid att jag busar med honom.
Och vad säger matte då? Hon som ska vara så tapper!
– Flytta hem igen! Jag ber dig på mina bara knän!
Men husse bara log. Och då började matte också skratta.
– Att man skulle bli sån!
Sen busade husse med mig igen. Och då fick jag in ett par härliga riv och bett. Så vi fick en riktig myskväll till slut!

LÄS OCKSÅ

(5)
(0)

10 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar