Annons
Annons

Helgfriden bröts av oro och dramatik

Flera dramatiska händelser inträffade i helgen. Den första rörde Frasse. Den andra ett urtidsdjur. Och den tredje Tussan, den tuffa kattdam som valde att bosätta sig hos min bror och hans fru för ett antal år sedan.

Katt spanar i fönster

Som ni vet tillbringade jag helgen i allsköns mys och ompyssling hemma hos min bror, som bor naturskönt utanför Falkenberg.

Frasse tog som vanligt in på Hotell Mormor.
–  Bara han inte blir sjuk igen, sa mormor.

Förra gången Frasse var hos mormor fick han ju åka i ilfart till Djursjukhuset för akut urinstopp. Både mormor och matte kände hur oron från Frasses sjukdomsperiod smög sig på ju närmare Frasses avresa kom.
På fredagen var allt lugnt. Men på lördagskvällen ringde mormor.
– Han är konstig igen. Orolig. Vill inte gå på lådan.

Allting kom tillbaka. Åka in eller inte åka in? Domedagsprofetiorna for runt in våra huvuden. Men så samlade jag ihop mig.
– Avvakta. Jag tror det är psykologiskt. Det var första gången han åkte i bil i buren sen han var sjuk. Och första gången han är hemma hos dig. Han kopplar det till skräcknätterna på sjukhuset.

Sjuk katt som är rakad

Så vi avvaktade. Det var nervöst men mitt beslut var fattat och jag stod för det. Och nästa dag var Frasse sitt gamla vanliga jag igen!
– Han äter i lugn och ro. Slappar i garderoben. Och han har varit på lådan! jublade mormor.

Lättad återgick matte till sina sysslor. Det vill säga att bli ompysslad, äta sanslöst god mat, läsa, vila, kolla på tv och vandra i skogen.

Men så bröts friden igen. Denna gång av katten Tussan.  Brorsan satt på altanen och solade. Monica var i tvättstugan. Endast jag fick skåda dramat från första parkett.  Tussan lekte med något i hallen. Jag närmade mig vänligt leende för att delta i det roliga. Men… vad var det som kravlade runt på golvet?
Jag rusade ut på altanen.
– Det är en ödla i huset!

Alla springer in i hallen, där Tussan sitter spänt spanande mot mattan. Ingen ödla syns till. Monica lyfter på mattan. Och där… en liten platt figur krälar yrvaket fram.

Ödla inomhus

– Jag har aldrig sett en ödla här. Varken utomhus eller inomhus, sa brorsan medan han bar ut matta och ödla på trappan och lät den lilla krabaten kräla bort mot friheten.

Puh, vilken dramatik! Och det är inte slut än. Som ni ser på bilden sitter jag med Tussan i famnen. Och detta är en smärre mirakel. För Tussan är svårflirtad, vilket grannkatten Felix kan vittna om. Och ingen utom matte Monica har någonsin fått hålla henne utan att hon förvandlats till en sprattlande furie med sylvassa klor i högsta beredskap.
– Det märks att du är van vid katter, sa Monica med vördnadsfull stämma.

Liljekonvalj

Våren är på väg!

Själv var jag mest tacksam för möjligheten att stilla min Frasse-abstinens. Lite tasskramar och nosbuff är en bra medicin mot det mesta – även längtan och saknad!

Tassnot: Frasse stannar ett par dagar extra hos mormor, så att båda kan få njuta av varandra i lugn och ro 🙂

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)

22 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar