Annons
Annons

Frasse klarade krisen – men lite oro finns kvar…

Åka  in till akuten eller avvakta? Sover Frasse för mycket? För lite? Kissar han inte lite konstigt? Under en lång period kretsade nästan hela vår tillvaro kring Frasses sjukdom.

Innan Frasse blev akut sjuk hade vi inte skänkt urinvägsproblem en tanke. Att Frasse inte bekymrade sig var kanske inte så konstigt. Men som matte tycker jag att jag borde varit mer vaksam.

När vi nu har lagt denna påfrestande period bakom oss – för det tror jag att vi har! – så är det lätt att se vilka fel man har gjort. Men misstag är till för att lära av och det har jag försökt göra.

Och hur mår då Frasse nu? Jo han mår jättebra. Det känns fortfarande som att utmana ödet att säga det men jag gör det ändå och hoppas att Ödet inte bestraffar mig för min kaxighet  🙂

Tittut i hyllan

Vi tar det punkt för punkt:

Kissandet
Funkar hur bra som helst. Först blev jag nervös eftersom det såg ut att komma så lite när han kissade. Men nu förstår jag att det beror på att han kissar i en jämn stråle. När det var stopp kom kisset som en dusch, ungefär som en kran med trasig packning, och då blev fläcken större.

Lådskräcken
Helt borta. Nu kan vi dessutom ha locket på så att han har sitt lilla skyddade ”hemlighus”.

Ryckandet
Det enda som inte är  helt bra. Han har fortfarande små ryck ibland när han ligger och slappar. Jag inser mer och mer vilken chock han fick av sjukhusvistelserna. Inget ont om veterinärerna men för Frasse var det nog hans livs värsta upplevelser.

Gråvit hankatt slappar i bokhyllan

Vikten
Förra gången vi rapporterade så hade Frasse gått ner sex hekto och somliga av våra vänner blev lite oroliga att det gick för fort.  Nu kan vi ge lugnande besked  🙂
Frasse har gått upp två hekto. Så den sammanlagda minskningen är nu nere i fyra hekto.
Även matte har gått upp lite. Ingen av oss beklagar ökningen, vi ser det i stället som ett tecken på att vi mår bättre!

Allmäntillståndet
Frasse är mycket piggare nu än han var innan han blev sjuk. Han sticker ut i trappan, puttar på bollar, ligger i bakhåll för matte och hoppar upp i hyllor – se bilderna.  🙂

Aptiten har som ni förstår också ökat  🙂

Med facit i hand tror jag att det andra besöket på Djursjukhuset var onödigt. Det bästa för Frasse hade nog varit att få återhämta sig i lugn och ro och komma över ryckningarna och lådskräcken.
Åter: Inget ont om veterinärerna – de måste självklart varna, eftersom urinstopp är ett livshotande tillstånd. Men varningarna alstrar också nervositet hos oerfarna mattar.

Men viktigast är att Frasse är frisk, glad och lugn. Och vi glömmer inte att veterinärerna räddade hans liv!

Men riktigt som förut blir det aldrig. Lite oro kommer alltid att finnas kvar.

LÄS OCKSÅ

(0)
(0)

29 kommentarer

Annons

Senaste från Allas

Laddar