Även jag har varit liten…

Kom att tänka på detta eftersom matte i sin Tjejsnackkrönika skriver om ett dramatiskt namnbyte hon en gång gjorde. På den tiden – för VÄLDIGT längesedan, hihi, kände hon starkt att Gunilla inte var hennes rätta namn. Därför passade hon på att döpa om sig - och detta vid ett MYCKET olämpligt tillfälle

Har viss förståelse för mattes agerande, för namnet är viktigt, det man döps till kan ju prägla en för hela livet. Tänk om jag hade fått heta Sigge, som matte var inne på ett tag. Hade jag varit samma katt då?

- Jag tror att du hade varit dig ganska lik, Frasse, sa matte. Vi hade nämligen en katt som hette just Sigge när jag var ung, och han var väldigt lik dig. Grå och vit, och… stor…

Här är jag med min syster, utanför stallet som var mitt första hem.

Anade jag ett litet förargligt leende efter ordet ”stor”? Här gällde det att vara på sin vakt!
- Sigge ligger fyra på namntoppen, strax efter Tiger, sa matte.

Tiger… DET hade jag gärna velat heta!

- Men Frasse, det hade inte passat din jovialiska läggning!

Mjaumen, om jag hade hetat Tiger hade jag anpassat min personlighet efter det! Namnet präglar en, matte!
- Kanske det, men just Tiger – det ska allt mycket prägling till för att du ska leva upp till det… Hellre Spinn då, vi var inne på det också.

Ett trevlig namn, absolut, men det är inte MANLIGT! Jag är ju en stor, stark och ståtlig MAN, matte! Numera alltså

Namnet Tiger hade kanske ändå inte funkat så bra…

Matte fördjupade sig i namnlistan.
- Frasse ligger på plats 34, inte för vanligt, inte för ovanligt. Och perfekt för dig!

Jag studerade listan. Nisse på andraplats, Morris… det är coolt, Måns, Sixten… Bamse… tänk om jag döpts till Bamse, undrar om jag då hade blivit… hmjam… nog om detta…
- Ja Bamse hade du inte haft några problem att leva upp till, retades matte.

Det var det fräckaste! Jag har jamat och jamat, att när vi katter blir lite äldre så är det bara NORMALT och HÄLSOSAMT att vi lägger på oss några hekto!

- Visst Bamse… jag menar Frasse, sa matte och skrattade.

Där satte jag ner tassen. Nu fick det vara nog med namndiskussioner. Förresten trivs jag jamarbra med Frasse!

Kolla in namnlistan från Agria här nedan! Och ha en riktigt solig och rolig helg, alla! Och vill ni veta mer om min barndom och mitt första hem och se bilder så tassa in HÄR! Och senaste Eurovision-nytt här!

De 50 populäraste kattnamnen

1. Maja
2. Nisse
3. Smulan
4. Tiger
5. Sigge
6. Simba
7. Findus
8. Selma
9. Lisa
10. Molly
11. Morris
12. Sixten
13. Missan
14. Sotis
15. Felix
16. Mimmi
17. Elvis
18. Sessan
19. Tusse
20. Smilla
21. Alice
22. Elsa
23. Doris
24. Busan
25. Skrållan
26. Kajsa
27. Wilma
28. Saga
29. Musse
30. Måns
31. Stina
32. Sally
33. Linus
34. Frasse
35. Zorro
36. Tarzan
37. Mysan
38. Sune
39. Leo
40. Siri
41. Gizmo
42. Pelle
43. Ozzy
44. Simon
45. Rasmus
46. Tussan
47. Bamse
48. Gustav
49. Bosse
50. Alfons

Han föddes i en  jordhåla, och hans framtid var oviss. Hur skulle det bli – skulle Fjutten och hans familj få svälta och lida, eller skulle de hitta ett hem?

Ja, det skulle de! Fjuttens matte tog hem hela den lilla familjen, och nu kan vi alla läsa om deras härliga kattliv i Fjuttens mysiga blogg!

Här är Fjuttens brev till Frasse:

Hej Frasse!
Det var en regnig förmiddag i juni, min mamma Wilma var ordentligt rund om magen och hade nu äntligen hittat ett tryggt ställe där hon kunde föda sina små. En jordhåla fick bli den plats där jag Ville Fjutt-Fjutt (Fjutten) och mina syskon Vilda och Viska skulle tillbringa våra första veckor i livet.
Nu hade vi ju ingen aning om att vår mamma faktiskt hette Wilma, vi kallade henne bara mamma förstås. Och inte visste vi att vi så småningom skulle få alldeles egna namn, vi var bara…kattungar faktiskt! Efter några månader fick vi hjälp, min matte plockade in hela familjen….och resten kan man läsa om på min blogg!
Hälsningar Fjutten

Välkommen som Frasses vän, Fjutten – och det gäller förstås Vilda, Viska och Wilma också!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Matte ville slå på stora trumman –  det var nästan så att hon rullade ut en röd matta i trappan… när jag gjorde min… UTETASSPREMIÄR!

Det började som vanligt i buren… 

Evenemanget ägde rum i torsdags, på självaste Kristi Himmelsfärdsdagen, men inte förrän nu har vi fått tillfälle att visa de unika bilderna.

…men snart var jag på fri tass! 

Jag var som vanligt måttligt road, och matte fick springa och hämta mig i porten ett antal gånger, annars hade det inte blivit många minuters utetassande

- Men du darrar inte i alla fall, det är bra Frasse, du börjar få tillbaka modet och styrkan, sa matte.

Kutade mellan buskarna, inga måsar i sikte…

Det har ju varit lite si och så med min utetass-entusiasm sedan den beramade Mås-KATTacken förra sommaren. Sådan sätter djupa spår i oss katter, och det tar lång tid att komma över den ångest man känner när en grupp jättestora fåglar störtdyker i formation mot en stackars försvarslös katt.

Passade på att käka lite gräs. 

Men den här gången fanns inga måsar i sikte så jag kunde i lugn och ro utforska gården. Noterade att våren hade kommit en bit på väg även om buskarna ännu var lite glesa.

Efter ett tag återvände jag till tryggheten i buren.

Ingen trädklättring denna gång, det får vänta tills jag blivit lite varmare i pälsen. Och efter en stunds omkringtassande var det skönt att krypa in i transportburens trygghet och ligga och spana och mysa.

Det är mysigt att ligga där och spana! 

Efter cirka 20 minuters gårdsvistelse tog vi hissen upp till lägenheten, där jag avnjöt en alldeles delikatt belöningssupé.

Och när vi kröp ner i sängen för den obligatoriska mysstunden, var matte och jag överens om att det hela hade varit en mycket lyckad utetasspremiär

Allas bevakar Eurovision Song Contest
Nu är det åter fullt ös på vår Eurovision-blogg, massor av backstage-bilder och filmklipp!

Och det kan man ju förstå. När en pålitlig, uthållig soffliggare plötsligt börjar studsa runt i en gympasal börjar man ju undra vad som håller på att hända.

Mycket riktigt gissade de flesta av våra facebook-vänner på en attack av en mystisk sjukdom. Något i den personlighetsförändrande stilen.

Som ni kanske minns började matte motionsvandra i Hunnebostrand i somras. Hon har även besökt ett gym i tjänsten, vilket resulterade i ett reportage i Allas.

Matte på gymmet med tränaren Carlos Wedin och fotograf Karin Oddner.

Men något mer har det hittills inte blivit av hennes motionerande.

Förrän nu alltså…

Själv fick jag först inte fram ett jam. Hamnade faktiskt i chocktillstånd när matte kom hem och berättade vad hon gjort. Var tvungen att genast kasta mig på sängen för jag blev alldeles matt av chocken.

Matte gjorde mig genast sällskap.

- Fy, det var tufft. Men jag klarade det!

Sedan förklarade matte att hon skulle ge den där motionen som alla friskusar pratar så lyriskt om en chans. Kanske det skulle hjälpa mot den spänningsvärk hon lider av.

Matte säger att hon gillar Friskis och Svettis-gympan för att den passar alla, oavsett hur tränad eller otränad man är.

- Och man behöver inte ha snygga träningskläder eller vara cool, det går så bra att vara sig själv! Trevliga instruktörer och medgympare, bra musik – man blir faktiskt glad av det!  Och trött! sa hon medan hon försökte hitta en smärtfri liggställning.

Jag nickade deltagande. Själv koncentrerar jag mig helt på den del av motionen som bygger muskler. Ni vet väl att det är MELLAN träningspassen, när man vilar, som musklerna byggs upp. Så som den smarta katt jag är fokuserar jag helt på vilan. Bygga, vila, bygga, sova, det är min melodi!

Matte läste som vanligt mina tankar.

- En genial metod Frasse!

Sedan tog vi oss en riktigt lång, härlig muskelbyggande middagsslummer!

Tassnot: Måste ju påjama att ETT gympapass inte gör en vältränad matte – vi får se om hon orkar upprepa sin insats nästa lördag. Och nästa lördag igen. Och…

Tjejsnack om när matte blev efterlyst
I veckans Tjejsnack-krönika berättar matte om hur hon bytte namn när hon blev efterlyst. Missa inte denna rafflande historia!

I morgon är det helgdag, hurrjam! Och på fredag är matte ledig, hurrjam igen! Vi önskar er alla en riktigt fin Kristi Himmelfärdshelg så ses vi på bloggen igen nästa vecka!

En mirakulös bild på lilla Mirakel!


Frasse är ganska lik vår Frasse till utseendet också, bortsett från färgen.

Här är Frasses brev till Frasse

Hej Frasse!
Mitt namn är… Frasse! Men kallas för Frasse Fräs och terroristen. Mer om mina smeknamn skriver jag om lite längre ner.
Jag är en kastrerad hankatt som fyller fem år i augusti. Kom till min nya matte för ungefär fyra år sedan då min förra husse tyvärr inte hade tid med mig. Så då flyttade jag till Nicolina. Vi bor på landet utanför Söderköping. I vår familj finns då självklart jag, matte och hennes kille, Mirakel (katt), Kasper (hund) och hästen Merci. Men min bästa vän Itza, en jobbig,lättretad blandrastik har tyvärr flyttat ifrån oss.

Liksom sin namne vet Frasse hur livet ska levas

Har även tre tjejkompisar som grannar. Men dom är inget roliga. Dom bara fräser åt mig när jag vill busa. Men då Itza fanns här så kunde man busa med henne! För hon tyckte det var roligt att leka med mig iallafall! Roligast var att flyga på henne när hon sov, eller göra en nacksving från soffkanten. Men hon var ju lite större än jag, men försöka går ju alltid! Men ibland blev hon så trött på mig så hon bet mig i huvudet. Men då blev matte arg. Inte på mig som tur var

Mattes killes hund Kasper är lite för feg för min smak. Men ibland så försöker jag ändå få lite fart på honom!

Mirakel kallar jag för min lillasyster. Hon är världens sötaste och jättespeciell. Men klantigaste. Hon är också en liten fegis och lyckas tyvärr med det mesta. Att exempelvis vara i vägen vid fel tidpunkt(händer för ofta). Den där hästen Merci vet jag faktiskt inte så mycket om. Men stor är han! Kanske borde se om han vill leka någon gång?.

Men mer om mig då? Jo, matte blir lite trött på mig ibland, för jag tror man kan leka med alla! Vilket inte alltid är så lyckat. Matte tror att jag blev biten av en räv i huvudet en gång. Då vi hade en som smög omkring här, och jag hade två stora bitmärken i huvudet. Men det kan ju inte matte veta, för det vet bara jag…

Nu kommer jag inte på så mycket mer att berätta om mig själv. Jo! Jag skulle ju berätta om mitt smeknamn. Här kommer det! Terroristen kallas jag bara för att jag ibland (väldigt ofta) blir fruktansvärt rastlös! Mest på nätterna då ingen är vaken. Så vad gör man då för att få uppmärksamhet? Jo här är ett litet tips!

RIV NER ALLT DU KAN! Kryddhyllan är bäst. Även tvättmedlet. Ja, allt du kan komma på som sen matte får dammsuga eller städa upp! Ta inte bara en grej, utan helst allt som går att få ner. Men det gäller att du är snabbt iväg sen. För oj oj vad arg hon blir! Men kul är det
Hälsningar Frasse

PS! Skickar med två bilder på mig och en bild på min söta lillasyster Mirakel. OBS! Mirakel-bilden är inte redigerad på något sätt. Ett mirakel på ett Mirakel!

Välkommen som Frasses vänner, Frasse och Mirakel!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Men vi tar det från början:

I tisdags berättade jag här på bloggen att matte och jag hade vissa planer för vårt firande av den lediga 1 maj-dagen.

Matte ville att jag skulle tassa ut en sväng på gården. Jag var tveksam. MYCKET tveksam. Agiterade i stället ivrigt för att fira med en god måltid – eller två! – i stället.

Till slut lyckades jag överjama matte på så sätt att hon gick med på att bara vara ute en pytteliten stund och sedan satsa på maten. Det var NÄSTAN en seger, men riktigt nöjd var jag inte…

Men till slut blev det som jag ville i alla fall!

Så här blev det: 1 maj grydde och solen gick upp. Vi åt frukost. Vilade lite. Solen fortsatte sin stadiga gång över himlen. Matte släpade fram den fruktansvärda snabeldraken. Vilade länge efter det. Vi åt middag. Vilade igen.

- Nej, nu MÅSTE vi gå ut, annars blir det aldrig av, sa matte och la boken åt sidan.

Och då… då öppnades vår ytterdörr – och in kliver HUSSE! Då visste jag att slaget var vunnet. Efter välkomstkramandet sattes husse genast i arbete med att fixa våra kökslådor som inte längre ville stanna kvar i sina fack. Givetvis var jag tvungen att tassistera honom i detta, så jag blev plötsligt MYCKET strängt upptagen, hihi… Jag passade förstås också på att provligga lådorna medan de stod på golvet.

Sedan fick jag ytterligare en smaskig middag.

Och utetassandet då? Jo, det blev fullständigt bortglömt…

Ett mycket lyckat 1 maj-firande, måste jag jama! Är man bara uthållig och har tålamod så får man oftast som man vill till slut

Enzo besegrade sjukdomen!

Se så gott Enzo har det när han blir kliad med sin vippa!

Måste också jama om den glada nyheten att vår kompis Enzo är MYCKET bättre! För ett par veckor sedan berättade vi om Enzo och alla de sjukdomar som vettisarna befarade att han hade, och hur oroliga vi alla var för honom.

Men efter massor av undersökningar kom man till slut fram till att han hade fått ett herpesvirus, något som också hade drabbat hans lillebror Alfons. Det är ju inte så kul, men dock inte livshotande, och Enzo har nu fått lämna sjukhuset. Lyckligt återförenad med familjen är han i full gång med att busa med lillebror Alfons och matte Maria och jama med alla kompisar via sin sida på facebook.

Vi är så glada att du mår bättre, Enzo!

Nu önskar vi er alla en riktigt mysig helg och håller tassar och tummar att Den Riktiga Våren kommer till oss alla!

Vi börjar med kattgängets First Lady: Luna:

Luna – ragdoll.

Här är Lunas brev till Frasse:

Hej Frasse,
Luna heter jag och är en tjuusig tjej med stoooora blåa ögon.
Jag är så tjusig att jag faktiskt blev Årets Ragdollhona i Ragdollklubben 2011.
Matte säger att jag är som ragdolls är på alla sätt förutom att jag har mycket mer spring i benen. Varför sitta still när man kan busa? Eftersom jag rör mig så mycket gör det inget att mat är en av mina stora passioner. När matte serverar smarriga saker i köket skall jag ha FÖRST!
I våras slog en av mina stora drömmar in, nämligen att få bli mamma. Det var underbart att få pyssla om små kattungar. Nu har mina små dock blivit så stora så de flyttat vidare till nya bra hem.
Förutom att vara mamma älskar jag att busa och showa på utställning. Älskar uppmärksamheten och få höra hur fin jag är.
Ha det så fint Frasse!
Nospuss Luna

EDDIE

Eddie – huskatt.

Här är Eddies brev till Frasse:

Hej Frasse
Jag heter Eddie. Som du kanske ser så har vi samma färg du och jag.
Jag är en ganska busig kille men tycker inte om förändringar. Blir så himla orolig då.
Det BÄSTA som finns är matte. Jag ligger jätteofta i mattes knä för det är det mysigaste som finns.
Annars så gillar jag att busa med mina syskon eller träna klickerträning med matte. Jag är jätteduktig på klickerträning. Tycker det är så roligt att träna så en gång när matte glömt klickern på vardagsrumsbordet när hon hade gått och lagt sig så tog jag klickern i munnen och gick till sovrummet, väckte matte och gav den till henne. Matte ville inte riktigt träna på natten men lovade att vi skulle göra det senare när hon skulle gå upp.
Ha det bra så länge Frasse
Eddie

HUGO

Hugo – huskatt.

Här är Hugos brev till Frasse:

Hej Frasse
Hugo här, det är jag som är den röda ståtliga katten i familjen Hösten 2007 dök jag upp hos matte men har faktiskt inte sagt till matte vart jag kommer i från. Huvudsaken är att jag fått ett hem där jag får stanna. Som du förstår så var jag hemlös innan jag hittade matte. Det var inte kul kan jag säga men som tur var så behövde jag inte vara hemlös så länge för direkt när jag hittade matte så fick jag flytta in där.

Jag är en väldigt busig kille som ääälskar höga höjder. Faktiskt bara JAG som kommer upp på det högsta skåpet här hemma.
Tycker om när det kommer gäster och välkomnar de alltid vid dörren. Tycker faktiskt skällisar är trevliga också bara de inte vill jaga en. Man skulle kunna säga att jag överhuvudtaget är väldigt nyfiken och social. Jag tyckte det var jättekul när Luna hade kattungar för då kunde jag leka med dom och lära dem nya saker
Ha det bra så länge Frasse
Hugo

THEODORE

Theodore – ragdoll.

Här är Theodores brev till Frasse:

Hej Frasse
Theodore här. Som du kanske förstått är jag ledaren i Kattfamiljen och tänkte att nu måste vi ju ta tag i det här med att officiellt bli vänner med dig
Jag är en ståtlig och maffig ragdollkille på cirka 8 kilo. Gillar att ligga och filosofera, men tar matte fram någon rolig leksak springer jag gärna och busar. Skogspromenader är också något jag uppskattar och mysa med matte. Jag är en social katt och pratar gärna en stund med grannkatterna när jag är ute på promenad med matte. Men sånna där kattungar som min ”syster” Luna hade ett tag tycker jag inte om. Visst man vande väll sig efter ett tag men nej de är alldeles för framfusiga dom där små.
Kul i alla fall att bli vän med dig Frasse
Theodore

AMY ROSE

Amy Rose - afrikansk pygméigelkott. 

Amys små kottar – som ni ser har igelkottar ganska långa ben

Här är Amy Roses brev till Frasse:

Hej Frasse,
Jag heter Amy Rose och är en afrikansk pygméigelkott.
Jag flyttade till Kattfamiljen nu i augusti och fick fyra kattsyskon. I början tyckte jag de var lite otäcka för de var ju så stora, men det tog inte lång tid innan jag märkte att de hade väldigt god mat jag kunde smaka av, så efter ett par middagar hade vi lärt känna varandra. Dessutom har jag ju taggar om dom där katterna skulle bli för närgångna.
Jag sticks knappt när jag inte är rädd för något, så matte kan klappa mig utan att bli stucken, men blir jag rädd för något så spärrar jag ut taggarna och då får man vara försiktig.
Annars så gör jag väll mest sånt som igelkottar gör, vandrar omkring, käkar och sover. Mys med matte och husse blir det också.
Jag har hittat ett perfekt krypin här hemma. En låda i byrån som matte och husse har i sovrummet. Väluppfostrade som de är så la de till och med en filt till mig i lådan när de såg att jag gjort den till mitt krypin.
För ett tag sedan födde jag två små kottebarn, se bilder ovan ♥
Vi hörs Frasse
Amy Rose

VEGAS

Vegas – dvärgskäggagamödla.

Här är Vegas brev till Frasse:

Hej Frasse!
Jag heter Vegas och är en dvärgskäggagam som flyttade in hos Kattfamiljen för bara några dagar sedan. Matte har länge velar ha en ödla och när hon fick ett terrarium i gåva så var det ju liksom kört
Hälsningar Vegas

Här ser ni hela Kattfamiljen samlad:

Citerat från Kattfamiljens blogg:

Det här är djuren som bor här permanent. Dock är snäckorna inte med på bilden. Först Ödlan Vegas, andra Igelkotten Amy, tredje akvarium med fiskar, fjärde katterna Luna och Theodore, femte katterna Hugo och Eddie och sjätte sköldpaddorna.

Välkomna som Frasses officiella bloggvänner, Kattfamiljen!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Här är Staffans brev till Frasse:

Hej!
Jag heter Staffan och är en lejonhuvad dvärgkanin/dvärgvädur. Jag bor med min lillhusse Magnus och matte Gunilla, jag har en stor och fin bur men jag är för det mesta ute och skuttar i hela lägenheten. De säger att jag är busig, men jag vet inte det… Mattes särbo säger att jag är världens mest bortskämda kanin, men vad då? Så ska alla ha det tycker jag!

Igår bet jag av telefonsladden på mattes kobratelefon, det gillade hon inte. Men hon blev inte arg, det brukar hon inte bli! Bara när jag gnager på klädseln på soffan, eller på mattan eller på hennes köksstolar eller något annat gott. Jag gillar också att skutta omkring i full fart från rum till rum och göra krumsprång, det är härligt att vara en kanin

En favoritplats är under soffbordet på den gröna mattan, känns nästan som en gräsmatta, det därför jag biter i den ibland. Min lillhusse älskar mig, han pratar bebisspråk med mig så jag lär mig nog aldrig prata rent men det gör inget, han är så snäll och ger mig mat och godsaker varje dag. Han tränar på att lyfta mig, jag finner mig i det något så när, men vänta bara om det blir för mycket, då visar jag mina tänder! Hmm, bara nafsar lite, men gör jag det blir matte sur på mig, som när jag bet henne lite lätt i armen en dag när hon höll mig för länge.
Ja det var lite om mig!
Hälsningar Staffan

Välkommen som Frasses vän, Staffan!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

Där låg man intet ont anande på hallmattan - den är ny förresten, både snygg och skön!

Röd dag? Finns det blå och gröna också? Och vad vill du att jag ska jama om det? tänkte jag.

- Det betyder att vi är lediga då! Det måste vi fira, Frasse.

Jag spetsade genast öronen. Fira? Det kan enligt min åsikt bara göras på ett sätt. Nämligen med en riktigt smaskig festmåltid!

Jag var idel öra…

Men matte hade andra planer…

- Jag tänkte att du kunde ta årets första runda på gården! sa matte och tittade förväntansfullt på mig.

Tassa ut på gården! Skulle det vara att fira? Jag visade min totala brist på entusiasm genom att värdigt vända matte ryggen och tassa ut ur köket.

Men sedan kom jag på bättre tankar och tassade ut i köket igen. Där satte jag mig och såg så ledsen och besviken ut som jag bara kunde. Efter ett tag började jag jama, och lyckades låta både ynklig och uppfordrande på samma gång. Jag är en mästare på det, om jag får jama det själv!

Det gäller att göra sig riktigt liten (jodå, det går! ) och ynklig… Köksmattan är förresten också ny!

Och till slut avgick jag med segern – såklart! Matte tänkte till. Tänkte om.

- Så här gör vi Frasse. Först går vi ut…

Jag gav henne en förebrående blick.

- Jo men hör nu här Frasse! Vi går ut en pytteliten stund. Och sedan tar vi hissen upp till lägenheten igen. Och då får du världens smaskigaste middag!

Nu började det låta något! Jag buffade på matte för att visa min tacksamhet. Kan absolut tänka mig att spendera en minut eller två på gården. Maten smakar ju ÄNNU godare när man verkligen har gjort sig förtjänt av den!

Nu önskar matte och jag er alla en riktigt fin Valborg och en lika härlig första maj!

Totte myser.

Leo och Totte är sedan länge mycket goda facebookkompisar till oss genom sin matte Marita

Här är Tottes brev till Frasse:

Hej Frasse!
Mjau! Jag heter Tothmes II men kallas i vardagslag Totte. Min matte Marita tycker om fina egyptiska faraoner. Läser och gillar program om dessa forntida härskare. Hon tyckte att jag såg litet egyptisk ut med min ljusgula päls och gulbruna ögon. Nr 2 är jag för hon har haft en föregångare till mig i samma färg.
Jag är ett år gammal och bor ihop med Leo, som uppfostrat mig ända sedan jag var en liten kattglytt. Kom till matte eftersom de förra ägarna tänkte kasta ut mig på gatan i Malmö mitt i vintern! Matte såg mitt nödrop och föll som en fura för min fagra uppsyn. Gillar att busa och klättra på mattes skåp och byråer. Att balansera på trappräcket till vindstrappan är en riktig höjdare kan jag meddela. Gillar naturligtvis fågelskådning och att botanisera bland mattes växter i fönstren!
Hälsningar Totte

Leo på golvet, Totte i lådan

Här är Leos brev till Frasse:

Hej Frasse!
Leo heter jag, eftersom min matte tyckte jag såg ut som ett litet lejon. Jag föddes i början av maj för sju år sedan på en bondgård utan för Anderslöv. Min matte kom för att titta om det fanns någon liten katt som skulle kunna tycka om att flytta till henne. Tänk, vi gillade varandra direkt. Jag spann som en liten moped när hon lyfte upp mig. Minst av alla bland mina syskon. Det är jag inte längre, minst av alla. Jag är en stor katt med en päls som en räv! Jättesnäll och pappig har jag varit mot min lille fosterson Totte. Lite jobbig kan han vara nu, måste jag erkänna, men vi gillar varandra för det mesta.
Hälsningar Leo

Välkomna som Frasses officiella bloggvänner, Totte och Leo!

Bli vän med Frasse – klicka på länken eller på den lilla rutan här intill! Eller skicka ett mail till gunilla.hedenby@allas.aller.se!

I morgon är matte ledig så vi önskar er alla en riktigt rolig och solig helg redan i dag!